dansanka

Jag vet inte vart jag ska börja.. jag känner oändligt stor tacksamhet att jag än en gång fått delta som hjälpledare/dansare på en av Mickes foxkurser. Från början till slut så har helgen varit fantastisk och jag kommer att bära med mig minnena från den länge. Det var som jag sa till "Svärfar" på väg till bussen tidigare idag, det är som att komma hem när man kommer hit.

Micke... ja vad ska man säga. Hotell Skråmträsk! Världens bästa värd, utommordentlig ledare och så trevlig människa. Vi var ett gäng som sov i hans hus. Peg, Erik, Emil och Jenny. Alla galna upptag, danser, känslosvall.. Peg och Erik i samma rum, då går det inte att ha tråkigt ; )

Kursen var den bästa hittils i mitt tycke. En riktigt bra samling kursdeltagare, nivån var hög. Kursledarna var fokuserade och kompliterade varandra så bra! Jag försökte att göra mitt bästa med att tipsa och ge förslag när jag dansade runt i ringen, men det är verkligen inte lätt att ge konstruktiv kritik på ett bra sätt. Jag dansade med en man idag mot slutet av dan och vilken känsla det var när han praktiserade många av helgens övningar med mig. Det var ett härligt slutbetyg, att någon tagit till sig de saker vi gått igenom. Det var såklart fler som gjorde det oxå men jag minns särskillt honom.

Blender... vilket gäng :) Stämningen deras första extratimme var, ja... klackarna i taket! Det roligaste på hela kvällen var nästan när vi hälsade på i deras loge´ Aldrig har en paus gått så fort. =) Dessutom tömde vi i princip hela Rotans vinföråd och det gjorde ju inte stämningen dystrare precis ;)

Rotan! Mysigare och personligare danslokal får man leta efter länge!

Som avslutning, en liten bild. Kanske en av de bästa danserna jag fick under helgen...

Jag är määkta stolt över mig själv :) Har fyllt helgen optimalt, fick äntligen energi igen efter lååång tids energilöshet, har knappt gjort något hemma på 2 månader. Igår vaknade jag av mig själv kl 7 vem behöver sova ut på helgen. Och jag började städa lyan från topp till tå, nästan. Sedan vare dans på kvällen Biwagalan med skivbolagets sex dansband, Shake, Zlips, Kinbergs, Titanix, Martines och Svänzons. Jätteroligt att få höra band som inte jag har hört så mycket av tidigare. Publiken var väldigt blandad men det fanns några guldkorn, bästa dansen var med en Lulebo, jej vilken dans han hade. Hoppas på repris till helgen i Skelefteå. Shake... vad ska man säga. Helt makalösa! Stod en buggdans när de spelade och deras musik gjorde att jag blev helt sådär lyriskt, bubblande lycklig, kär helt enkelt. Kär i själva företelsen och livsstilen dans :) Underbart!

Idag fick jag en dag med Daniel. Shoppat, övningskört, skrattat, ätit, nästan inte grinat alls, sovit. Väldigt skönt. Jag tycker att jag har landat i att bo själv, än så länge i alla fall. Det går bra. Nu ska jag krypa ner i sängen med en bok och bara njuta av det som är kvar av söndagen. Tidig kväll ikväll önskas. För imorgon börjar en hektisk vecka med massor av dans! Buggkurs, kanske lilla lördag, Aveny, foxkurs och dans i Skellefteå.

Livet är en dans på rosor, rosor med taggar. Men rosor är det i alla fall. 

Blir ledsen när andra som inte vet vad som rör sig i mitt huvud eller har någon aning om hur alla bitar hänger ihop, lägger kommentar och nervärderar mig troligtvis på grund av det smärtsammaste beslut jag kännt mig tvungen att fatta i hela mitt liv.

Men man har kanske ingen rätt att vara ledsen och sörja något som är självvalt? Förmodligen inte. Kanske är det till och med respektlöst och egoistiskt? 

Självklart att det ensamt, tomt och svårt att fatta att det är på riktigt. När insikten emellanåt kommer att det väl är på riktigt så är min saknad efter honom stor, stor, stor. Men bättre att göra något åt det nu än att sopa problemen under mattan och fortsätta som vanligt medans tiden går och irritationen och osäkerheten växer. Och det är det jag har gjort.

Eller så är jag bara överdrivet kännslig och bör tagga ner, kan vara så oxå.

Har hur som hellst inte gjort ett skit ikväll förutom att laga middag. Fuck.

Ska ha en lugn kväll hemma, väntar bara på att energin ska slå till. Har massor att göra, städa, plocka sortera in. Ta plats igen i garderober och skåp. Framför allt ska jag inte tänka på Daniel, höll på att åka dit på det just nu. Ska göra Lax på spenatbädd med massor med grädde, bara firren tinar någon gång...

Har sett fram emot den här kvällen hela dan, egentid. Men när jag kom innanför dörren så slog tröttheten till. Veckans början är alltid smockad med aktiviteter. Buggkurs, körsång och social lilla lördag. Igår åkte jag och Daniel och kollade in soffor i Birsta, otroligt mysigt. Det finns ingen jag hellre shoppar med än honom faktiskt... Sedan bar det av till säter för att hämta saker där och sedan dansade jag sista timmen uppe på Altira. Trotts all aktivitet har jag varit jättepigg på jobbet idag och ÄNTLIGEN haft koll på läget som mottagnings sköterska "spindel", hoppas att kontrollen håller i sig kommande 4-5 veckorna : )

Nu ska jag ta mig i kragen.

Kram på er allihopa. Jag lever och mår ganska bra. Eller väldigt bra om man jämför med förra veckans bottenkänning. Till helgen blir det dans, kanske både fredag och lördag.

Mår ganska bra. Så länge jag inte pratar eller träffar Daniel för då håller inte riktigt fördämningarna trycket. Har sovit hur mycket som hällst och det var välbehövligt. Inte bara på grund utav separationen utan oxa av alla drycker jag hävde i mig igår. Nästa helg blir det lugnare är det tänkt. Hoppas jag hittar färdkamrater till Umeå för det är Zlips på Ersboda och sedan är det Biwagalan på lördag med Kakan.

Igår var ännu en omtumlande och märklig dag. VI var på Media Markt för att köpa tv det var 20 % igår. Det bidde en Samsung 32 tums för mig och en DVD spelare. Sedan en sväng på Ikea och det gick mycket bättre den här gången än tidigare i veckan.

På kvällen gick jag till Kicki, vilken värdinna hon är :) Ankan i tårar så fort jag klev innanför dörren och kvikt fick jag en drink i handen haha det är min melodi det :) Fick träffa Ossian för första gången vilken liten prins han är!  Men såå ovan jag är att hantera spädbarn men övning kan ju ge färdighet har jag hört.. Jättekul att få träffa Lina oxå. Senare kom Jimmy N, Jenny och Stefan och Magnus. Melodifestivalen var otroligt spännande! Rätt låt van tycker jag trotts att jag röstade på Your my world. Dansfolk på festen så natuligtvis blev det lite dans oxå. Hur jag kände efter krogen när jag kom hem till en tom lägenhet skrev jag ju om i förra inlägget... det var precis lika hjärtskärande som jag föreställt mig. Men det är okej.

Nu ska jag göra chokladbollar! Och fixa dona...

Det känns väldigt knepigt. Som om allt runt omkring bara pågår utan att jag deltar. Men det är klart, det känns väll alltid overkligt när man gör slut på ett gemensamt liv ihop. För overkligt känns det! Just nu känns det väldigt ensamt oxå men jag antar att han kommer hem ikväll, kanske för sista gången?  Nej, jag orkar inte tänka! Ska försöka att blicka framåt, men om framtiden vet man ju inget. Jag är mycket bättre på att tänka bakåt men det som har varit kommer inte tillbaka, utan är nu endast minnen. Minnen att gråta till. Sorg. Sorg över att den överväldiga kärleken inte blev som vi tänkte. Gav jag upp för lätt tro? Nu är det i alla fall som det är och jag hoppas att jag får känna lycka igen. Och att jag får lugn i själen.

Vissa dagar är så jobbiga så det inte går att beskriva. idag är en sån dag. men jag lever ialla fall. och det känns bättre efter ett långt samtal med en vän :) Ögonen gör ont som f-n men svidet i hjärtat har minskat för den här gången, i alla fall något. Jag antar att jag försöker binda ihop säcken, det kanske är därför som jag är så ledsen. Samt natuligtvis för att flytten är nära nu.

Skippat både kören och buggen den här veckan pga alla känslor som finns kvar och som måste komma ut och nog kommer de ut allt. Ibland i större doser än vad som jag mäktar med... eller det är klart att jag orkar. Jag orkar väldigt mycket. Men bara för att man orkar så betyder det inte att det inte är jobbigt.

Snart är jag själv här på Storgatan och det kommer att gå bra det oxå.