dansanka

Detta inlägg påbörjades i söndags så jag fortsätter helt enkelt nu

Hemma. Trött i både kropp och själ. Helgen har gått undan i ett rasande tempo. Mina sambosar och jag har haft det alla tiders på Temperanse. Det har varit högt i tak och skrattattackerna känns verkligen i magen =) God mat och dryck, tacka vet jag loka citron. ;)

Dansmässigt så var fredagen sådär för min del. Jag fick inte något riktigt flyt, kändes som att jag fokuserade mest på att undvika dem som jag inte ville dansa med. Så jag blev sittandes ganska mycket. Fick dansa med några av mina underbara favoriter och avslutade med en av dessa dessutom så kvällens avslutning går inte att klaga på, inte alls. :) Blev verkligen överaskad över att få frågan om sista :) Musikmässigt var det väldigt ojämt... och musiken har kommit att påverka mig mer och mer.

Lördag. Frukost, sömn, snabbshopping inför kvällen och därefter fika med mitt gäng och Sandhagen, Viktor och Mikaela och ELin B. SÅ trevligt så. Återigen lite vila efter det och party innan det var dax att hasta till Texas eller hette det Mexico, för middag och tillbehör. Efter diverse drycker och tillpiffning (helgen till ära hade vi ju en alldeles egen solstråle till frisör som satte händerna i allas hår- Sabina, SÅ duktig du är, jag kände mig så fiiin) så var Ankan på världens bästa humör. Inte för snurrig utan bara helt lagom, och enormt glad och sprudlande som höll i sig hela kvällen =)

Stod bara ett fåtal under kvällen och dansade med fenomenala dansare. Det bästa var med Pierre och HenkeB. Lyxigt att gå ur en favorits armar direkt till nästa, I like.  Å musiken! Ojoj, så bra. Blender, Highligts och Zlips kompliterade verkligen varandra. Å vilka bra låtar Higligts har... Blender... kan inte sluta lovorda dem.

Det stora smolket i bägaren var naturligtvis att inte Peg var där.... men vi träffast snart igen. Bara en vecka kvar nu och jag känner lugn i själen.

Ja det är väll bara att sätta igår och få det gjort :)

Har ju varit hemma nu några dagar med redig flunsa, svin eller inte, men igår var jag äntligen feberfri! Vilken lycka.. även om det inte innebär att jag är kry men ändå. Dock innebär det att jag är måttligt uttråkad, eller väldigt rättare sagt. Igår gick jag igenom och kastade massor med kort. Så många skratt man får och de allra flesta som ger skratt är Roffes Gäng som motiv... otippat? Näää :)

EN personlig favorit kommer här..



Å Herre Guud vilken kväll det var. Augusti 2006 hemma hos mig i mitt spartanska och ofixade vardagsrum efter att Robin flyttat. Just denna bild säger kanske inte så mycket för er som inte var med men jag, ja skrattar då varje gång :) Lina som stimmar runt som värsta Vanheden i bakgrunden, oslagbart :)

Jag måste allt lägga upp lite fler favoriter från den kvällen : )


Vackra Malin




Oscar, livet på en pinne




Fantastiska Lina




Underbara Elin, gud va du och Iris är lika =)







Jag kommer ihåg hur jag kände mig där. Framtiden stod öppen, jag var fri som fågeln och nykär. Omgiven av vänner och så lycklig. 27 år gammal tösabit

Och hur är det då nu? Jo framtiden står då verkligen vidöppen som ett oskrivet blad...läskigt och spännande på samma gång. Jag är nykär och SÅ lycklig =) Omgiven av vänner, många nya nderbara människor finns runt mig bara jag sträcker ut handen... Det nya är väl att jag är 30 år nu istället för 27, och därmed oerhört många erfarenheter rikare än då!


Massor med kramar till ER <3

..en längre tid som ni har märkt. Men det börjar ta sig igen :) Det har hänt en del sedan sist, såklart. Livet är tack och lov inte stillastående. Helgen har varit helt okej, lugn fredag, shopping och dans på lördag, å idag har det både varit segt och energifyllt. Jag har städat, solat och nyss gick Catharina hen efter en pratstund. Tycker om våra samtal... djupa men ändå lättsamma. Som Chatta sa hade vi pratat om det här på jobbet hade det tagit hela veckan och inte ett par timmar. Man hinner verkligen inte prata inom landtingets väggar.

Har pågrund av lite olika orsaker funderat över livet i helgen. Vad som är viktigt. Varje dag är faktiskt en gåva som bör tas tillvara på... Varför är det så lätt att lägga energi på irritation och hålla sig kvar i situationer som inte gör att man mår bra? Jag mår i alla fall bra, är lycklig, känner ro i kroppen. Hoppas intensivt att det är falskt alarm för en av mina vänner... hoppas, hoppas verkligen.

Framtiden... shit, kan inte ens måla upp en bild framför mig hur jag kommer att leva om ett år. Overkligt... men jag längtar som bara den! På tisdag åker min kärlek till USA i tre hela veckor. Lååååång tid.

Och på torsdag fyller jag 30 år... känns inget särskillt. Men jag önskar att Peg hade varit hos mig. Vaknat upp bredvid mig.. Vill ha honom hos mig jämt.

Till helgen är det i alla fall Hudikmaradax! Det ser jag fram emot massor :) jag, SweetyP å Ösundspinglorna ska göra glada Hudik farligt hela helgen lång :) Wieeehaa