dansanka

Helt underbart med sol! Igår var det sjukt fint väder oxå men då ägnade man sig åt kultur instängd i Tonhallen. Caprice blev väldigt lyckat, solisterna var lysande det jag hörde. Confetti var till stor del bakom kuliserna förutom när vi gjorde våra framträdanden men vi kunde se själva koncerten från en TV. När vi var klara så bar det av hem där Lina hämtade mig för förfest på tu man hand på Köpmangatan. Vi tog oss nog inte iväg till Oscar förren vid 01. Vi hade roligt i alla fall, det är tur att jag har Lina som håller ordning på mig *haha*

Här kommer lite kort från helgen.

NU känner jag mig mogen att ta mig an uppgiften resume av det makalösa helgen som varit!
Hela helgen har var HELT magisk! Jag hade de bästa övernattningsgästerna i min lya, Peg, Nel och Tommy. Alla interna skämt, alla kramar, alla fototagningar, skratt, alla vänner och diskussioner om jag vet inte vad, alla frågor och alla *Hallå?*. Jag ville verkligen inte att NI skulle åka hem!

Fredagskvällen var avslappnat mysig med soffprat, lax, vin och närhet innan dansen på parken. Hela gruppen var dock inte riktigt på G, när det var två timmar kvar kändes det som att det aldrig skulle ta slut någon gång! Men danskvällar tar ju alltid slut förr eller senare. Fick härliga danser...

Lördagen började med Fikahäng på Barista, stora delar av sveriges samlade dansmyskompetens hade letat sig dit.. Finafina flickor och pojkar. Därefter hem för vila, mys, stajling och matlagning innan festen började. Lördagskvällen var helt underbar, det kom många hem till mig för samvaro innan dansen. Kvällen är lite diffus men det är i en lyckodimma. Denna kväll tog slut så fasligt fort så jag han knappt med men underbart är kort sägs det.

Jag vill bara göra det om och om igen. Nu laddar jag för helgen i Västervik hos käraste Malin och Thomas, hela Roffes Gäng kommer ner i samlad trupp, det kommer att bli livat för SJ! Är sjukt sugen på att åka mer söderut oxå... Annrs är det ÖLAND som hägrar kolosalt mycket.

Här kommer ett urval av bilder, resten finns på FB :)

 



































Jag älskar verkligen dansen, människorna, musiken och livsstilen, DANS.

Kan ju tillägga att hela helgen gick i Lasse Stefanz tecken.

är det fredag och den stora Boogart/Shake i helgen är här!

Weeeeiiiiii!!!!

*Längtat absurt galet mycket*



Men först ska jag jobba hårt som f-n. Bli av med min hög, städa läkemedelsrummet och träffa mina fina patienter : ) Innan mina otroligt fina och underbara gäster kommer.

Livet är en fest och DANS på rosor!

Jag påbörjade en blogg om självförtroende (mitt) men det blev för långrandigt så här kommer lite bilder istället tagna med nya kameran. Mest på lägenheten som jag städat och grejat med typ heeela helgen, förutom de få timmar jag sovit eller dansat. Inte så kul men otroligt skönt när det är rent och snyggt, skurade golv är bland den lyxigaste känslan som finns... eller så är det jag som har låga krav på lyx *haha*

Det blev dans fredag och lördag till Blender, helt okej kvällar men inte så mycket mer än så. Söndag så blev jag inbjuden på middag hos Helen som nästan är granne med mig. Otroligt trevligt! Vi fick delikat kyckling och pastasallad. Färden ner mot Gävle och Shake var händelserik. Det var Fredrik, Anton, Jessika och jag i bilen. Man hinner se mycket när man åker i 30 km/h. På grund av de toklånga bilköerna så kom vi inte fram till Estraden förren 21 och dansen började 20. Min kväll vart inge vidare faktiskt, jag hade riktigt tråkigt och lyckades inte gaska upp mig heller. Naturligtvis hade jag roliga danser emellanåt men jag kom inte igång och kände mig inte bra helt enkelt... nu kom jag in på det där med självförtroendet ändå. :) Jag tror att det låg i att jag hade velat vara i Örebro i stället... Samt att det var många populära tjejer där... det var inte min tur att vara poppis den kvällen.

Nu ikväll har jag övningskört med Daniel, han är en så bra lärare! Han är lugn, trygg och ger posetiv kritik och det negativa tas upp med ett skratt.  Han ger verkligen inga långa föreläsningar i hur man ska göra saker och ting, det om något dödar verkligen lusten annars.  Det var ett tag sedan vi körde, har ju kört med mamma några gånger men det är lite för ångestfyllt för oss båda för att det ska kännas produktivt.


Ankan och Kakan på väg till Hudik!

Nystajlad innan middagen hos Helen som Joel bjöd på.

Vardagsrummet nystädat


Mitt sovrum

Å datahörnan där jag hänger alldeles för mycket

Hallen

Då förra inlägget råkade bli av mastodontlängd så ska jag försöka dra ner på orden denna sväng :)

Ledig i fyra dagar... ofattbart skönt. Är helt färdig efter massor med jobbiga veckor på Onken. Vick veta att jag får ta fem veckors semester i sommar. UNderbart! De är iof inte efter varandra men i alla fall. Både tidig och sen semester :) I både Säter och Sunkan faller ett duggregn och dimman är tät...upplyftande värre. Men det är riktigt behagligt att sitta här och skriva medan pappa komponerar på flygeln och mamsen donar i köket. Däckade totalt när jag kom hem hit, somnade redan i bilen.

Imorgon blir det Påsklunch/middag och sedan dans på kvällen. Troligtvis på Casinot. Just nu känns det för omständigt att åka ner till Yesterday men det kan ju kännas annorlunda imorgon... Det skulle vara galet skoj...

... är inte helt lätt. Väldigt svårt faktiskt, i alla fall när man är feg och harig som jag... Fast jag är nog inte så feg längre i och för sig. Jag behöver bara vara lite nervig innan jag tar tag i saker. Stå på kanten och ta steget. Det är inte heller lätt att veta precis vad man vill heller i och för sig... verkligen inte. Vi snackar ganska mycket komunikation på jobbhandledningen, det och personlighetstyper och gruppdynamik. Otroligt intressant  att man kan uppfatta ord som sägs så fantastiskt olika.

Själv har jag väldigt svårt att orka med det typiskt kvinnliga sättet att tala i en grupp. Att ävla på om något i en heeel evighet utan att komma till något efektivt beslut. Jag borde verkligen inte jobba i en så kvinnodominerad miljö som jag gör. Men det kanske bara är en tidsfråga, några år till så sitter jag där och ältar om saker som var fel med ett gammalt system när det väl är dax för det nya att ta vid.. vad vet jag.?!  :)

Jag har haft en riktigt bra kväll med en massa samtal. Det är otroligt va datorn slukar tid. Suttit framför den eller i telefon och inte gjort de "måsten" som jag tänkt att jag skulle göra i kväll. Men det var det värt. Diskmaskin kanske plockar ur sig själv om man bara ger den tillräkligt med tid ; )

Min käre far, vi har haft en del samtal om just det där med personlighet. Han säger att det är lönlöst att försöka vara någon man inte är. Man har bra och goda sider och det är bara att acceptera och leva med dem. Det ger en viss ro tycker jag. Jag är som jag är och jag får jobba på de sidor som jag inte uppskattar hos mig själv.

I och för sig så hoppas jag att jag någon gång kunde bli pedant men det funkar bara inte, tyvärr. Ett gemytligt kaos är en bra bild av mitt hem... ibland inte ens gemytlig dock. Men jag är väldigt effektiv och snabb på att städa när det kommer folk och hälsar på :)  Ännu en sida är min lathet... hör ihop en hel del med min opedanta sida ;)  Hur svårt kan det va att skaffa körkort, det är så pinsamt. Jag har en Universitetsexamen, skrev min Cuppsats själv i och för sig med ångest och tårar, jag har ett självständigt jobb. men just körkortet. Det där eländes kortet är som det berömda Ankberget som man bara går runt utan att ta sats och ta ett steg i taget för att ta sig upp för att nå toppen.

Att vara rak och tydlig är det jag jobbar mest på. Våga fråga. Våga vara obekväm. Våga hoppa upp från marken och sväva fritt en stund. Självinsikt och reflektion. SORRY mitt tråkaga tjat om mig själv... å jag som dissar kvinnosnacket på jobbet. Vem är det som ältar på hög nivå här.. Ironiskt värre =)

Sänder som avslutning en tanke till en fin tjej som inte är med längre.... Jag kommer att tänka på dig och din syster länge... Livet är så ofattbart konstigt. Jag kan inte fatta att livet bara slutar och personen inte finns mer, är borta, är död... Jag tror att tårarna förr för oss alla när vi pratade om henne idag innan vi gick hem.. Jag är väldigt tacksam över mitt jobb, jag både ger och får massor. Men när ödet slår så här så finns ingen mening. Ingen alls. Hoppas verkligen att det finns en plats där nära och kära får mötas igen när den sista sekunden har passerat...

Så många minnen jag redan har fått genom de här tre åren sedan jag blev klar sköterska... tänker just nu på och minns ett av de starkaste minnena jag har. Känslan för ett år sedan när jag fick vara med vid en helt magisk bortgång. Det var bara hon och jag i rummet, kanske 20 minuter efter att hon slutade att andas. Det kändes som att hennes ande passerade igenom rummet och slank ut genom det öppna fönstret, ut i den ljusa vårnatten till fågelsång och stadsbrus och med tonerna från radion.  Jag kommer alltid att bära med mig det minnet. Alltid. Jag är tacksam.
Heaven has an open door tonigt...


Nu måste jag verkligen sova, måste orka och vara allert imorgon. Mitt arbete är viktigt, jag är delaktig i att försöka rädda liv eller att kämpa mot tiden. Kan tycka att det och vår kompetens borde vara värd några kronor mer. Nu vet man inte ens om man får behålla jobbet. Tur man inte är utbytbar... eller hur var det nu?!

Blir så trött på kortsiktig landstingspolitik!!!!

Kl är inte ens åtta och jag har redan varit vaken i minst två timmar. Varför sova när man kan vara vaken en helgmorgon... hum. Vaknade tidigt igår oxå. Skönt att vara pigg i alla fall =) Snart vankas shopping på hög nivå med mor i Birsta. Och eftermidan blir i Matfors med middag och Tailandsvisning. Nu väntar duchen...

Är kram och dansabstinet... längtar till Boogarthelgen... jätte.

Har man inte tråkigt emellanåt så kan man inte ha riktig roligt... har jag hört i alla fall. Tänkte mig att jag skulle ta det  lugnt i helgen. Lever livet med fart och fläkt mest helatiden så lite ro kan inte skada. Men, nu sitter jag här i Säter och känner långtråkigheten attackera från alla kanter. Men jag är en tålamodig människa...

Det är otroligt vackert utanför. Var ute och plaskade i pölarna (sjöarna) på gårdsplan och njöt av solen, fågelsången och takdroppet förut. Det lär dock ta lååång tid innan alla dessa manshöga snöhögar har tinat ner. Som sagt tålamod. På våren skulle det inte vara fel att bo längre söderut...

Jag känner ro i kroppen... samtidigt som det gror en spänning inom mig. Det som lever får se vad som händer. Jag mår i alla fall väldigt bra och ser fram emot sommaren och allt som det innebär. Hoppas att semestrarna blir färdiga snart så jag kan börja planera. Förväntningarna är stora!