Zlips i Jättendal

Vilken kväll! Äntligen fick jag en bra kväll med några fantastiska foxar med två personer under samma kväll. Sånna där danser som gör att medvetandet flyter bort stundvis. Det är bara musiken, golvet, känslan av att allt flyter, varje rörelse har en mening, total harmoni och perfekt dans. Då man i paret knappt håller i varandra, för det behövs inte :  ) Just den känslan som ständigt är målet inför varje danskväll. Danstrans....

Men buggen! Jag fattar inte vad som har hänt... jag kände mig riktigt duktig i våras men nu känns varje steg krystat. Har inte något som helst självförtroende kvar. Varför är jag så osäker på mig själv, så ofta? Det är dumt, men svårt att göra något åt sin personlighet. Jag försökte verkligen tänka att "nu går jag ner till basic" ingen stress att prestera några fräcka steg, men det gick sådär ändå. Jag hoppas det löser sig när tips och trix sätter igång igen!

Zlips... jag behöver inte skriva några superlativ för jag har redan skrivt alla så många gånger tidigare. Men jag fick på riktigt tårar i ögonen och ont i bröstet när jag pratade med Per i pausen. De hade en ny kille på scenen igår för att han ska sluta. Det är bara ett år sedan han började med det känns som mycket längre! Men det är förstårligt, fy vilken slitjobb de har och särskilt för familjen där hemma. Så nästa gång jag träffar dem är sista gången med P, Öviksmaran.

Fyra dar tills jag får vara i min älsklings armar igen.... behöver jag säga att jag längtar?

Ikväll blir det party igen dock en ordentlig lightverson av förra helgen. Och idag en sväng på Selånger marknad... hoppas jag hittar någon som vill gå med mig bara.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0