Livet

Ibland vill jag bara ta en paus. När det blir för mycket. När hjärnan, hjärtat och själen inte orkar och börjar säga ifrån. Jag tror att det är därför jag känner mig så kall och avstängd från och till.

Vad är det jag vill. Jag fyller min tid frenetiskt för att inte ha tid att tänka. Men jag blir trött samtidigt. Jag vet att jag inte kan fly från besluten. . . Men det är så komplext. Tänker jag på vissa saker så är det självklart åt ena hållet, på andra saker lika självklart åt det andra. Att det är svårt att fatta beslut är kanske svaret.

Kärleken är gratis men allting har ett pris.

RSS 2.0