Gryning

Vart tog natten vägen?

Jag älskar verkligen morgonen, här ifrån datorn ser jag ut över spirande lövträd och ståtliga furor. Gryningssolen reflekteras på stammarna. Allt är tyst och stilla, förutom patienternas andetag och hostningar. Å så får man snart gå hem och sova ; )

Det finns så mycket att vara tacksam över. Jag försöker njuta av livet varje stund, men det är inte det lättaste. Just nu känner jag mig mycket tillfreds...

Muffen: Visst skulle vi ta en fika idag? Jag är ruskigt sugen på Afternoon!

Medicinvagnen är städad och påfylld. Har en del pappersgrejs att fixa oxå. Men jag måste nog ta en paus och ladda batterierna : )

Hoppas att Daniel är hemma när jag kommer hem... längtar efter att få krypa ned hos honom en liten stund.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0