dansanka

Jisses först nu slog Öviksmaralängtanet över mig som en våg! En bamsing till våg, jag har knappt tänkt på att det är mara till helgen, eller rättare sagt imorgon förren nu :) Faktiskt ganska skönt, för att längta är bara jobbigt. Det jag känner är hur ska jag hinna med alla jag dansa med, hur ska jag hinna spana in nya stjärnskott... jag vet ju att de finns där ute. Får försöka hushålla med antalet danser på rad... inte mer än tre med en person. Får se hur det går : )

Efter jobbet ska jag förja med mamma ut till Säter, länge sedan jag var där nu så jag längtar faktiskt. Borde i och för sig vara hemma och planera inför Övik men förhoppningsvis får jag sluta lite tidigare imorgon.