Nerver

Tänk hur viktigt psyket är... kände mig totalt värdelös på körövningen mest hela tiden. Små ord eller betoningar kan rucka självkänslan så lätt när grundvalarna redan står i svajning. Mot slutet kändes det dock bättre, känner förtröstan och lust till sången jag ska sjunga på söndag. Jag tror att det blir bra, hoppas det.

Hjärnspöken. Skapade eller verkliga, vem vet.

Har varit totalt insiativlös på jobbet, flera dar. Trött, till och med svårt att va så proffesionell jag vill och brukar vara mot patienterna och det känns pissigt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0