dansanka

Jag orkar snart inte med mig själv... hur kan jag vara så negativ?! Det känns som att efter de där dagarna för 2-3 veckor sedan när jag trodde att jag höll på att bränna ut mig på jobbet så har jag fokuserat alla energi just på jobbet. Att vara glad och trevlig och energisk där. Det fungerar hyfsat utåt tror jag, men innåt är det destå värre. Orkar/vill/har ingen lust att göra något när jag väl kommer hem. Tar min medicin sporadiskt, räkningarna ligger i travar bland alla andra papper och det är stökigt som bara den! Skjuter det bara på morgondagen. Körkortssatanstillstånd måste förnyas, 30årsfest måste planeras.

Förstår inte varför jag känner mig så instabil...

Har hela veckan (det är iof bara onsddag idag men det känns som jag arbetat två veckor i sträck) har vi varit en kort på mottagningen. Å så är jag förkyld. För att orka med att jobba har alla kvällsaktiviteter fått stå tillbaka... Ett är då verkligen säkert jag kommer aldrig att bli någon som lever bara för att jobba. Även fast jag tycker om mitt jobb och mina arbetsuppgifter!

Skäms otroligt för att jag gnäller och klagar och spyr galla ständigt och jämt men just nu så är det bara sånt som kommer ur mig om jag inte kniper ihop fullständigt.

Andas.

Orkar tyvärr inte skriva om allt underbart som hände i helgen men jag är tacksam för att jag fick vara med på det vackraste och mest känslofylda bröllopet i lördags och fick en helt suverän danskväll i fredags på erboda och fick ett skönt shoppinghäng i Birsta med fina vänner i söndags.

Nu ska jag försöka vända mina negativa tankar till energi och lust. Önskar mig själv lycka till med det...