dansanka

Jag förundras över livet... att det ska vara så svårt att njuta av stunden. Nu känner jag i och för sig ingen lust till att njuta över huvudtaget. Känner mig besviken på framtiden, ledsen och framför allt tom. Märker att jag sitter och stirrar rakt ut i ingenting. Vågar inte ta in. Försöker att tänka så lite som möjligt. Le och vinka. För så fort som garden går ner så kommer alla känslorna och tankarna som en kaskad och sliter hjärtat ur kroppen. Men det är väl så det ska vara nu. Saknar....

Jag kan fixa allt men just nu är jag så trött så jag vet inte hur jag ska orka göra något.

Nu ska jag packa dansväskan och fortsätta hoppas på att hitta skjuts till Skultuna. Behöver verkligen, verkligen dansa imorgon, vill fylla varje sekund med annat än tankar.